Bartender – ett kul jobb

Den första julen hade vi besök av släktingar på både Kjells och min sida. Bland andra kom min son Tom och hans fästmö Jenni, som stannade kvar i två månader och hjälpte oss i baren, lille Fredrik och min rara svärmor Elsa.

Julafton öppnade vi inte för allmänheten, vi ville ägna oss helt åt våra släktingar.

Therese gjorde i ordning ett underbart svenskt julbord, med alla de traditionella maträtterna, julskinka, köttbullar, Janssons frestelse, revbensspjäll och så vidare. Och naturligtvis julglögg.

Efter att ha njutit av sol och värme och mysiga dagar med sitt barnbarn - och stundvis träffat sin son och sin svärdotter - reste min svärmor Elsa nöjd tillbaka till Sverige.

”Nu vet jag hur ni har det och att ni klarar er fint, men ni har på tok för långa arbetsdagar!”

Barens spritförråd stod ovanför två höga kylskåp på tre hyllor ovanför varandra, den översta hyllan så långt uppe att jag behövde stege för att nå flaskorna. En söndag kväll hade ett stort sällskap belgare bokat bord hos oss och hela terrassen var fullsatt. Kjell spelade och sällskapet trivdes utan störande italienare – han hade stängt på söndagar. Tom hjälpte mej i baren och skulle ta ner en flaska från den översta hyllan. Han ställde sig på tå, sträckte sig upp och stödde sig samtidigt på den understa hyllan, varvid hyllan, som satt löst, välte och alla fjorton flaskorna med bland annat whisky, rom, bacardi, vodka och brandy, ramlade i golvet. Vilket brak! Glasbitar flög omkring och spriten flödade. Det blev tvärtyst ute på terrassen. Kjell slutade spela och kom in för att kolla vad som hade hänt. Jag stod blickstilla mitt ibland skärvorna och Tom såg ut att vilja sjunka genom golvet.

”Vilken tur att spriten kostar så lite på Tenerife!” ropade Kjell på engelska ut mot gästerna som brast ut i skratt och applåderade.

Han fortsatte spela och Tom, Jenni, Therese och jag städade snabbt upp. Vi blev alla halvt berusade av spritångorna från golvet. Följande dag skruvade vi fast hyllorna.

Inte långt senare var Kjell på väg ut från baren med fem vackra blå drinkar i höga glas. Han snubblade, brickan flög ur händerna på honom, glasen gick i tusen bitar och terrassgolvet blev en klibbig blå ocean. Återigen blev det tvärtyst på terrassen, men han reste sig snabbt, tittade sig glatt omkring och ropade: ”Fem nya bollar!” Gästerna skrattade befriat. Fem blåa drinkar blandades raskt på nytt och golvmoppen fick sig en nattfösare.

Det var alltid spännande att blanda ovanliga drinkar och glädja sig åt nöjda miner. En dag kom ett omaka par in i baren; en lång och förnäm engelsk dam som gick käpprak med ett japanskt pappersparasoll spänt över sin noggrant ondu-lerade frisyr och hennes korta man med pondus-mage och mustasch några steg efter. Med djup basröst undrade damen om vi serverade Bloody Mary. Visst gör vi det, svarade Kjell och ledsagade paret ut till terrassen. Hon beställde en Bloody Mary åt sig själv och ett litet glas öl åt sin man. De blev ofta återkommande kunder efter Kjells suveräna service: han bar ut ett glas med is och vodka och de övriga ingredienserna till drinken på en liten bricka, så att damen själv fick blanda till den och krydda den efter eget behag. ”Det är första gången det händer mej att jag får drinken serverad på detta sätt”, sa hon med stor förtjusning. Sedan avnjöt hon sin drink i sällskap av en tjock cigarr, medan hennes man stillsamt sög på sin öl.

Vackra drinkar väckte intresserade blickar och fick gäster att prova på nya kombinationer, men favoriten var ändå Irish Coffee som vi gjorde efter konstens alla regler. Det slog aldrig fel att då en gäst på terrassen beställde en sådan, och vi förde ut den, drogs allas ögon till den som till en magnet och sedan fick jag ställa mej att vispa grädde och blanda Irish Coffee på band, vilket jag mer än gärna gjorde. Gästerna vid bardisken tittade intresserat på och jag kände mej som huvudpersonen i ett kaffedrama där mitt öde hängde på om jag blandade drinken till belåtenhet – och om filterkaffet i termoskannan skulle räcka till det sista glaset i raden. Som ung flicka ville jag bli skådespelerska och nu spelade jag rollen som bartender med inlevelse.