Bilderna här ovan är hämtade från Adejekommunens hemsida
La Romería de San Sebastián
På stranden La Enramada i Fañabé i kommunen Adeje firar bönderna och jordbrukarna sin speciella högtid varje år den 20 januari, helgonet San Sebastiáns dag. Kyrkan och det gamla kapellet, det första på sydsidan, är skådeplatsen för den stora festen. Helgonbilden är föremål för böner av skilda slag och sägs ha utfört mirakel. Offergåvor lämnas för att ge bönerna mera kraft. Efter en mässa drar en procession med helgonbilden på de troendes axlar ner till stranden. I processionen ingår trumslagare, troende till fots och till häst, och nyfikna. Många invånare födda på La Gomera deltar, för San Sebastian är också La Gomeras huvudstads, San Sebastians, skyddshelgon. Kommunen uppskattade deltagarantalet i år till 25.000 personer.
Vi ville vara med i år. Bilen blev vi tvungna att parkera långt ifrån kyrktorget, det fanns inte ett enda litet hål på nära håll. Poliserna körde vänligt bort oss då vi försökte närma oss. Vi var lite sena och missade välsignelsen vid stranden, men festen som pågick på kyrkplatsen var livlig, uppsluppen och grann, trots att vädret inte var det bästa. Solen sken och det var varmt, men vinden ven och luften var full av ”calima”, damm.
På den stora öppna kyrkplatsen stod stånd uppställda som erbjöd varor av olika slag, ätbara, drickbara och en massa krimskrams. Barstånden med de typiska rätterna ”pinchos”, små köttspett, ”papas arrugadas”, skrynkliga potatisar, ”churros”, flottyrkokta långa spritsade klenäter, och annat gott är alltid populära och kommersen livlig. Kyrkan och kapellet besöktes flitigt av de troende som satt i stilla meditation medan de få närvarande turisterna tog bilder.
Efter processionens slut åkte vi till den lilla – men växande – fiskebyn La Caleta och åt en god middag medan vinden fortsatte tjuta i knutarna.
För en protestant som inte normalt går i kyrkan är katolicismens helgondyrkan fascinerande. Festerna är så färggranna, så uppsluppna! Den religiösa aspekten av festerna har för de troende kanarierna djup betydelse, medan festerna för andra mest är ett sätt att umgås och ha trevligt. Kanarierna är ett generöst folk och utomstående är alltid lika välkomna.
Vår okunskap om de katolska helgonen fick mej att läsa på lite om helgonet vi var med om att fira. Följande nerbantade information hittade jag på en katolsk hemsida på Internet:
San Sebastián föddes i Gallien på 300-talet och var en av kristendomens första martyrer. Efter avslutade studier anslöt han sig till romerska imperiets armé. Han trodde sedan barndomen på Kristus. Då kejsaren inledde förföljelser av de kristna besökte San Sebastián de fängslade i fängelsehålorna och förde mat till dem och tröstade dem, förutom att han också hjälpte sjuka. Då det uppdagades att han var kristen bands han på kejsarens befallning vid ett träd och besköts med giftiga pilar. Han överlevde och fortsatte att predika evangeliet och försvara andra kristna. Slutligen klubbades han till döds på uppdrag av kejsaren. De kristna begravde hans kropp i katakomben i Vía Apia som bär namnet San Sebastián. Tidpunkten för hans helgonförklaring har inte kunnat fastställas.
Pesten som härjade i Europa på 1300-talet gjorde att man förtvivlat letade efter ett helgon att be till för att få slut på epidemin som tog sina offer till synes slumpvis och San Sebastián, som hade överlevt pilar som sköts slumpvis från olika håll och genomborrade hans kropp, ansågs vara det rätta helgonet. Han har därefter tillbetts av sjuka.
Mirakelräddning? Det berättas att ett fartyg på väg till Peru omkring år 1700 var i sjönöd och kaptenen befallde besättningen att kasta flera tunga lådor överbord utanför Nicaragua. Då en av lådorna slog i vattnet blev havet omedelbart lugnt och fartyget kunde fortsätta sin färd. Lådan flöt i land på Nicaraguas kust och hittades av några fiskare. I den befann sig två helgonfigurer, den ena var San Sebastián.
Helena Somervalli