SOMMARRESAN AUGUSTI 2009
Varje sommar tillbringar Kjell och jag några veckor i våra respektive hemländer, Sverige och Finland. I Sverige brukar vi åka ut i Stockholms underbara skärgård och förra året gjorde vi en ångbåtstur, men vädret var tyvärr mycket tråkigt med regn och dimma, så i år gjorde vi om ångbåtsturen i strålande solsken. Målet var Finnhamn där vi åt lunch och underhölls av en femmannaorkester som spelade så svängig swing på terrassen att några par var tvungna att svänga sina lurviga i solskenet.
Kjell har i något skede av sitt liv bott en tid i Skokloster och en dag tog vi hyrbilen dit och beundrade slottet som är det största privatpalatset som någonsin har byggts i Sverige. Den gamla kyrkan intill är också väldigt vacker. I övrigt besökte vi som vanligt vänner och familjemedlemmar i olika delar av landet innan vi fortsatte till Finland, där vi bland annat var gäster på ett stort bröllop i den vackra domkyrkan i min hembygd Borgå.
För att göra någonting annorlunda åkte vi i år till en liten by på grekiska fastlandet, Parga. Med på resan följde min son med familj som bor i Finland och inte har det klimat året om som Kjell och jag kan njuta av. Det var intressant att jämföra turistlivet i Parga med turistlivet i Los Cristianos. Gemensamt har de sol, värme och azurblått hav. Parga är dock en mycket liten stad med endast 2.400 invånare. Utmärkande för staden var den intensiva satsningen på turister, en satsning som innebär i stort sett arbete dygnet runt, sju dagar i veckan, för säsongen varar endast i sex månader, från maj till oktober. Resten av året ägnar invånarna åt att skörda oliver. Parga är en trivsam småstad med ett gytter av pittoreska hus som klättrar upp längs sluttningarna och utmed strandpromenaden trängs tavernorna med god mat och lokalt vin – enligt vår mening inte lika gott som Teneriffas lokala viner. Bakom ligger små gränder med rader av butiker tätt intill varandra. På strandpromenaden kunde man om kvällarna köpa majskolvar som rostades på primitiva kolgrillar, lokal honung, böcker som ställdes ut – endast på grekiska – smycken och annat krimskrams. Man hörde mest obegripliga språk, endast undantagsvis engelska eller tyska. Italienare verkade det finnas gott om. Prisnivån var högre än på Teneriffa men något lägre än i Sverige och Finland. Det stora antalet bilar på de smala gatorna förvånade, men under veckan vi tillbringade i Parga firades en religiös högtid till jungfru Marias ära, vilket förmodligen hade dragit dit invånare från andra orter på fastlandet. Mopedförare fanns det också mycket gott om, men ingen använde hjälm! Det lilla medföljande barnbarnet gjorde att vi skippade längre utflykter, förutom en intressant färd med ett litet tåg som Kjell och jag företog upp till Ali Pashas borgruin som byggdes i början av 1800-talet för att försvara staden. Utsikten var fantastisk. En svartklädd gumma sålde frukt och kryddor i små påsar men ville inte bli fotograferad. Vi köpte en påse rosmarin och fick betala det dubbla jämfört med priserna nere i staden… En stor del av tiden i Parga tillbringade vi i havet. Barnbarnet, inte ens två år, var ett riktigt badmonster som oförskräckt slängde sig i vattnet med sina uppblåsta armringar och sin simring, dök, frustade, och dök igen, van som hon är från babysim sedan hon var spädbarn.
Från Grekland återvände vi till Finland för några dagars samvaro med släktingar och sedan bar det av till Stockholm och vidare hem till Teneriffa där våra två lurviga fyrbenta inte visste till sig av lycka. Hösten har kommit till norden, men vi njuter av samma värme som vi fick uppleva i Parga och havet är lika skönt som Medelhavet!
Text och bilder: Helena Somervalli
