Tillbaka till första sidan

Ett positivt steg framåt! Kanariernas basmat har i århundraden bestått av gofio i någon form. Gofio är rostat och stenmalet mjöl av spannmål eller majs som blandas med mjölk till välling, bakas till kakor med honung, fyller ut soppor och så vidare. Då kanarierna emigrerade till Venezuela och Kuba hade de med sig gofio i bagaget och överlevde tack vare det näringsrika mjölet.

År 2002 etablerade sig ”Molinos El Guanche”, ett företag från La Palma, i Senegal. Molinos El Guanche startades av La Palmaborna Narciso Henríquez och María de los Angeles Hernández i kommunen Los Llanos de Aridane år 1968. En artikel i den digitala tidningen ABC.es berättar om hur företaget så småningom har stärkt sin ställning i Afrika. Här följer en översättning av artikeln.

”Babakar är tre år gammal och Fatimas fjärde barn. Familjen bor i en enkel stuga nära stranden i Dakar. Babakar gråter, han är hungrig. Hans mamma öppnar ett skåp och tar ut en påse gofio. Det är dags att äta. ’Med tre sådana här påsar har jag tillräckligt med mat för en vecka åt mina barn’, säger Fatima. Med en lön på mindre än 100 euro i månaden, för dem som har arbete, är det svårt att få pengarna att räcka till mat. Företaget Molinos El Guanche från La Palma har fått många familjers förtroende eftersom de kan ge näringsrik mat åt sina barn i flera dagar för mindre än två euro.

’Palmasen’ är Molinos El Guanches dotterbolag i Senegal. I utkanten av Dakar väntar chefen Mael Diok på oss. ’Här har vi installerat oss’, säger han stolt och pekar på väggarna som fylls av bilder av Abass Wade Forza, Senegals främste fribrottare. ’Han är vår reklamstjärna och tack vare honom har vi nått ut till invånarna genom en stor reklamkampanj i press, radio och teve’. Efterfrågan växer hela tiden. ’Vi har precis fått in en container från Kanarieöarna med 17.000 kilo gofio som går till Cophase och snart kommer ännu en lika stor leverans som går till Laborex’, säger han och förklarar: ’Cophase och Laborex är de två största distributörerna av farmaceutiska produkter i Senegal och för en kort tid sedan skrev vi ett avtal med dem om att de ska marknadsföra vår produkt. Det är ett stort framsteg’, påpekar han. ’Ända till nyligen har vi jobbat direkt med apoteken och själva fört produkten dit. Härefter sköter Cophase och Laborex leveransen och vi får betalt så snart vi har lämnat över mjölet, vilket ger oss större och snabbare likviditet.’

’Hemligheten med vår framgång? Jobba, jobba, jobba och erbjuda en produkt av hög kvalitet till ett lågt pris. Vi har också fått en 20 procents reducering på tullavgiften på produkten, som i Senegal går under namnet ”Forza”, eftersom den anses vara en basvara och på så sätt har vi kunnat slå konkurrenter ur brädet, som till exempel Nestlé som säljer påsar med 400 gram mjöl för 3,80 euro (en påse Forza väger ½ kilo). Nu måste vi höja våra priser, men med absolut minimum, på grund av att vetets pris på den internationella marknaden har stigit’, berättar Mael.

Företaget samarbetar också med välgörenhetsorganisationen Plan Internacional. ’Vi förser dem med Forza så att de kan ge mat åt barn i områden som Kaolack, Louga och Thies. I tio dagar får barnen gofio från Palmasen och efter dessa tio dagar har man kunnat visa att barnen väger mera och är i bättre kondition. Med en påse Forza kan man livnära ett barn i en hel vecka.’

Företaget går nu så bra att de håller på att köpa byggnaden där de har sina kontor och lager. De räknar med att vinsten detta år ska fördubblas gentemot året innan. ’Till att börja med var det svårt att sälja, men vi accepteras i allt högre grad av befolkningen’, säger Mael. Företaget får också stöd från medierna som rekommenderar Forza åt barnen. Gofio säljs dessutom till flera sjukhus.

’Allt har vi åstadkommit genom seriöst agerande och genom att uppfylla våra åtaganden’, konstaterar Mael som anser att en attitydförändring från afrikanernas sida är nödvändig, för man kan inte åstadkomma avanser på en dag, och från européernas sida, för produkterna som importeras måste vara av bästa kvalitet. Med dessa kriterier lyckas man i Afrika där det finns behov av så mycket.

Palmasen vill börja producera gofio-mjölet själva med importerat vete. På så sätt skapas flera arbetstillfällen. Företaget består nu av tio personer: Mael, en kommersiell chef, en marknadsförare, tre funktionärer, två chaufförer, två vakter, två säljare i Saint Louis och Casamance och en konsult som går ut med produkten på gatan och låter invånarna smaka. Mael berättar att man också har planer på att ta sig in på nya marknader som Bamako, Malis huvudstad, och Guinea Bissau. ’Vi vill etablera företag där, för sedan länge har vi skickat gofiopartier och det fungerar bra’, säger Mael med en stolthet som han har svårt att dölja. ’Vår modell är att arbeta seriöst och det behövs i Afrika’.

På Molinos El Guanches hemsida finns mera detaljer om gofio (på spanska): www.molinoelguanche.es

Proceduren vid framställningen av gofiomjöl är nedärvd från den primitiva befolkningen på Kanarieöarna, guancherna, och är i princip likadan ännu idag, även om man använder avancerad teknologi och automatiserad process.