Bilderna är tagna från dagstidningar och från Internet. Längst till vänster små barns ritningar av vulkaner, längst till höger Teneriffas regionalchef, Ricardo Melchior, och bilden intill är från Teneguías utbrott på La Palma år 1971
VULKANKONGRESS I PUERTO DE LA CRUZ 31/5 - 4/6
Kongressen Cities on Volcanoes CoV6-Tenerife hölls för sjätte gången i år i Puerto de la Cruz mellan 31 maj och 4 juni. Det handlar om ett internationellt forum där experter utbyter åsikter och erfarenheter med målet att förbättra kunskapen om hur vulkaner fungerar och vad som bör och kan göras för att minska katastrofiska effekter vid ett utbrott i tätbebyggda områden i närheten av vulkaner. Konferensen sammanföll med att den isländska vulkanen Eyjafjallajökull hade åstadkommit kaos i den europeiska flygtrafiken. De fem tidigare konferenserna har hållits i Rom, New Zealand, Hawaii, Ecuador och Japan.
Kongressens värdar var Teneriffes regionalstyre (Cabildo Insular de Tenerife) och Instituto Tecnológico de Energías Renovables, ITER. Deltagarna, forskare och experter från 52 länder, representerade områden som till exempel civilvärnet, myndigheter, stadsplanerare, sociologer, ekonomer, psykologer, undervisare, hälsovårds-specialister, ingenjörer och kommunikationsexperter.
I sitt välkomsttal till deltagarna tackade Teneriffas regionalchef, Ricardo Melchior, kommissionen för att ha valt Teneriffa som plats för denna sjätte sammankomst. Han kommenterade bland annat att ”ön Teneriffa är vulkanmässigt aktiv och tätt bebyggd och därför en idealisk plats för den här typen av kongresser. Teneriffa är också ett fantastiskt mål för turister och för vulkanälskare. Från kusten ända upp till toppen av El Teide – utsedd till UNESCO:s världsarv - är ön en perfekt plats för att uppleva oförglömliga ögonblick.”
Professor Setsuya Nakada, ordförande för IAVCEI, (International Association of Volcanology and Chemistry of the Earth''s Interior), påpekade att konferensen är en av de viktigaste inom IAVCEI med målet att minska följderna av naturkatastrofer som är relaterade till vulkanutbrott.
Dr. David Johnston, chef för CoV, kommenterade att naturkatastrofernas växande inverkan på mänskligheten gör det nödvändigt att hitta nya vägar för att bilda och återfå förstörda bebyggelser och att kongressen blir ett viktigt möte för att forska i och minska följderna av framtida vulkanutbrott.
Under konferensdagarna besökte deltagarna vulkanerna Pico del Teide, Teides krater, Cumbre Vieja på La Palma, vulkanen Timanfaya på Lanzarote och andra intressanta platser.
Kongressen handlade inte bara om eventuella katastrofsituationer, utan också om de positiva sidorna av att bo i ett område intill en aktiv vulkan, som till exempel den näringsrika lavajorden som gynnar jordbruk, bland annat vinodlingen, och förekomsten av vulkaniska material som används i byggindustrin.
Jesús Ibáñez, geolog från universitetet i Granada, ledde år 2007 ett projekt som hade som mål att förstå hur de seismiska vågorna rör sig under våra fötter i Teneriffas inre. 150 seismografer installerades och under konferensen CoV6 presenterade han resultatet. Han kommenterade att man mätte de seismiska vågorna för att se hur de rörde sig genom olika slags terränger. En låg hastighet kan relateras till närvaron av vatten, fragmenterat material eller gas, men också till närvaron av magma, och hög hastighet visar på kompakt och uråldrigt material som har konsoliderats.
Beträffande Teneriffa visar analyserna att öns centrala del (Las Cañadas, Pico Viejo och Teide) är konsoliderad och i de tio första kilometerna under ytan finns inga tecken på förekomsten av magma eller utveckling av magma, medan vi i utkanten av ön stöter på sönderbrutet material med hydrotermiska förändringar. Detta tyder på att ett potentiellt utbrott förmodligen skulle ske i utkanterna. Det är logiskt att magman skulle ha lättare att tränga ut i fragmenterat material än i ett konsoliderat material. De senaste utbrotten på Teneriffa (Chío, Garachico, Fasnia etc.) har skett i utkanten av ön, vilket inte bevisar att inte Teide skulle kunna få ett utbrott. Det visar inte heller att ett utbrott är nära förestående, men vi måste påpeka utan att alarmera. Studien hjälper till att förstå i vilka områden ett utbrott kan ske, men inte när. Den hjälper oss också att förbättra våra riskplaner. ”Invånarna måste lugnas ner men inte sövas”, anser han.
Ibáñez kommenterar att ”år 2004 noterades en hög seismisk aktivitet på Teneriffas nordvästra sida. Där har vi uppmärksammat ett slags fraktur, vilket får oss att tro att det rörde sig om en frakturbildning och inte en inledning till ett utbrott.” Han hoppas att det planerade vulkanologiska institutet ska bli verklighet och fungera som en paraplyorganisation för all geografisk verksamhet i arkipelagen. ->
Vulkanologen Carmen Solana från universitetet i Portsmouth talade om utbrotten på Teneriffa under de senaste 300 åren och vad vi kan lära oss av dem. ”Utbrotten på Teneriffa har alltid inneburit lavaflöden som inte har rört sig speciellt snabbt. Det snabbaste fallet var Garachico år 1706, då lavans hastighet under de första 17 timmarna var 400 meter per timme. Även om den materiella förstörelsen är stor så har människorna gott om tid att reagera. Den största skadan är kanske ekonomisk på grund av askan som drabbar flygtrafiken och jordbruket och kan ge upphov till skogsbränder. Inför ett utbrott har forskarna, de ansvariga politikerna och teknikerna, liksom också kommunikationsmedierna, en mycket viktig roll. Det handlar om en kedja som inte får brytas. ”I fråga om vulkaner är det inte möjligt att förutsäga när, hur eller var ett utbrott kommer att ske. Vi jobbar med möjligheterna att minska riskerna”, sade hon.
Setsuya Nakada, ordförande för den internationella vulkanföreningen, påpekade att ”Spanien har färre vulkanexperter än andra länder. Det faktum att Puerto de la Cruz har varit värd för en av världens mest prestigefyllda kongresser i ämnet ger hopp om intensifierad forskning och utbildning”. Han insisterade på vikten av att inkludera undervisning i ämnet i skolorna och påpekade att kanariska regionalstyret måste bygga upp evakuerings- och utryckningsplaner. ”Att förebygga är det enda sättet på vilket man kan minska riskerna”. Han menade också att det är väldigt komplicerat att peka ut potentiellt riskfyllda områden och sade att det är oundvikligt att en del kommuner drabbas värre än andra om magma börja flöda. ”Man kan inte förutsäga vulkanutbrott eller jordbävningar, Planeten Jorden är omöjlig att förutse”, sade han, ”utbrotten på La Palma och Teneriffa som ligger nära i tiden borde vara tillräckliga för att hålla intresset för forskning levande”.
Jesus Frías, forskare från NASA, var av samma åsikt: undervisning av de minsta för att bygga upp ett upplyst samhälle är av nöden. Han berättade att ”vi får ofta besök av sexåriga skolbarn och det finns mycket som det inte är lätt att lära dem, men det går. Som Albert Einstein sade: Om det är någonting du inte kan förklara så är det för att du själv inte förstår det”.
I kongressen deltog ett stort antal experter från många länder, framför allt från Japan. Den enda borgmästaren från Kanarieöarna som infann sig var Gregorio Alonso från Fuencaliente på La Palma, kanske för att Teneguías vulkanutbrott ligger nära i tiden (1971) eller kanske på grund av närvaron av geologen Simon Day, som i en studie påstod att La Palma skulle delas itu och förorsaka en enorm tsunami som skulle sänka delar av Kanarieöarna, Karibien och USA. Hans polemiska artikel från år 2000 och de efterföljande kommentarerna i pressen fick närapå till stånd en diplomatisk kris.
I en intervju gjord av El Día under kongressen sade Simon Day att han håller fast vid sitt uttalande. ”Ingen senare studie har visat på motsatsen”, påstod han men kommenterade också att artikelns innehåll förvrängdes i pressen. Han sade sig vara besviken över att inga nya studier har gjorts som skulle ha kunnat ge nya resultat.
Forskaren Mercedes Ferrer från spanska geologiska institutets riskavdelning ansåg att Simon Days artikel saknar grund och att den inte har bekräftats av någon studie. ”Vi har gjort studier som pekar åt motsatt håll, denna del av La Palma rör sig inte alls, varför påståendet om ett katastrofiskt jordskred saknar grund. Day har inga forskningsargument som försvarar hans teori”. Enligt Ferrer är en studie som denna inte enbart negativ – den får åtminstone till stånd en debatt!”
Mercedes Ferrer kommenterade under sitt föredrag att ”i skolan lärde vi oss att dalarna uppstår genom erosion, men beträffande Kanarieöarna stämmer detta inte”. Teneriffas största dalar, Valle de La Orotava och Valle de Güímar, är resultatet av jättelika förhistoriska jordskred som också gav upphov till stora tsunamis. Om denna process skedde lite i taget eller på några timmar vet man ännu inte.
Kongressen CoV6-Tenerife i Puerto de la Cruz avslutades med meddelandet att Teneriffas regionalstyre skapar ett nytt internationellt organ tillsammans med värdkommunen Puerto de la Cruz, Fuencaliente (La Palma), Quito (Ecuador), Colima (Mexiko), Kagoshima och Shimabara (Japan), Världsorganisationen för Städer på Vulkaner. Organet ska se till att informationsflödet hålls konstant. Ett dokument undertecknades också av framstående forskare till stöd för skapandet av ”Instituto Canario de Vulcanología”, kanariska vulkaninstitutet, som planeras inrättas i Casino de Taoro i Puerto de la Cruz, ett projekt framtaget av Ricardo Melchior.
I kongressen, eller delar av den, deltog omkring 2.300 personer, av vilka 700 var experter från 52 länder. Från Spanien deltog 411, från Japan 62, Italien 68, USA 48, England 42, Tyskland 21, Portugal 19, Mexiko 18, Schweiz 15, New Zealand 9, Peru 9 och Iran 8.
Källor: CoV6, El Día, diariodeavisos.es, eldigitalsur.com
Texten är sammanställd av Helena Somervalli