La Casa del Vino La Baranda
Vår åktur i söndags tog oss till en plats vi länge har tänkt besöka, vinhuset i El Sauzal, La Casa del Vino La Baranda”, på Teneriffas norra sida. För att inte behöva stressa tog vi hundarna med oss. Vi åkte upp genom Vilaflor, hänfördes på vägen av de otroligt vackra mandelträden som nu står i full blom, beundrade återigen en gång den enorma och majestätiska jätten El Teide som badade i sol, fortsatte förbi Observatoriet Izaña och ner mot La Esperanza. Molnen rullade in och skogarna på vägen ner såg spöklika ut i dimman. Vägen är på många ställen kantad av enorma eukalyptusträd där barken har lösgjort sig i långa trasor och svävar ut i vinden som tentakler som försöker gripa tag i någonting osynligt.
Dimman lättade snart och solen sken på La Esperanza, området där också många minderåriga immigranter härbärgeras.
”La Casa del Vino la Baranda”, var ursprungligen en lantegendom som byggdes så tidigt som på 1600-talet och som Teneriffas regering rustade upp för femton år sedan till ett komplex som inkluderar vinmuseum, vinbutik, vinprovningssal, restaurang och bar. Man har bevarat den karakteristiska rustika stilen och detaljerna har gjorts av hantverkare hemma från Portugal och spanska fastlandet. Det utsökt vackert snidade taket i rummet som ursprungligen var ett kapell har inte restaurerats, det har bevarats oförstört genom århundraden. ”La Finca de La Baranda” köptes av kommunstyrelsen i El Sauzal år 1989 som skänkte egendomen till Teneriffas regering år 1992 mot löfte att det skulle göras till ett vinhus.
Komplexet är mycket vackert och ligger högt uppe med en fantastisk utsikt över havet. Byggnaderna har rests runt en ”patio”, innergård, och är målade i mustiga färger. Restaurangen var också en positiv upplevelse: maten är kanarisk och av mycket hög klass. Ingen risk för tråkiga pommes frites eller överkokta grönsaker! Servitörerna – alla manliga – är diskreta, artiga, vänliga och professionella. Och vinerna – där serveras naturligtvis alla öns viner och servitörerna kan sin sak då man ber dem rekommendera ett gott vin till maten. I det här fallet valde vi ett halvtorrt, lätt fruktigt, vitt vin från La Orotava till middagen som bestod av paprika fylld med fisk- och räkpaté som förrätt, kött av svart gris, "cochino negro", som hade baddats 40 timmar i ugn och serverades med fikonpuré och ”almogrote”, sås gjord på lagrad ost från La Gomera. Efterrätten bestod av ett urval av husets läckerheter som glass och sorbet, karamellpudding, tårta etc., allt hemlagat.
Efter middagen besökte vi vinbutiken och inhandlade ett antal vita och röda viner som den duktige och sympatiske expediten rekommenderade. Vi fortsatte in i vinmuséet där vi skulle ha kunnat tillbringa hur lång tid som helst, men hundarna hade redan väntat länge i bilen, så vi åkte vidare hem efter att ha rastat dem.
Norrsidan av Teneriffa är ohjälpligt vackrare än sydsidan med sin frodiga grönska och granna buskar och blommor.
Text och bilder: Helena Somervalli, Februari 2008