Under valdagen sken solen underbart
över Teneriffa och vi som inte är röstberättigade beslöt njuta av
vädret och lugnet på vägarna under en åktur i stället. Vi bad vår gode vän och duktige
fotograf Stig "Stickan" Tocklin följa med.
Han hade hört nämnas att det skulle finnas ett historiskt
värdefullt, bebott huskomplex i en av byarna Arico - där vi redan har tvinnat
omkring ett antal gånger - och vi ville gärna leta upp dem. Vi tog
vägen förbi fyren i Porís de Abona - där vi också har tvinnat ett antal
gånger - och medan Stickan fotograferade fyren tog jag
en bild av det vackert glittrande havet och bränningarna. Det blåste
friskt och då vi åkte iväg såg och kände vi hur frisk vinden var:
sandhögar som hade virvlat upp från sluttningen intill låg på vägen
och då Stickan och jag gick ut för att fotografera fenomenet blev vi praktiskt taget sandblästrade och tuggade sand en lång
stund efteråt.
Vi åkte upp mot Aricobyarna och hittade så småningom platsen, "Conjunto Histórico Arico el Nuevo", som Stickan hade hört talas om. Det var som att förflytta sig tillbaka i tiden många tiotals år. Den lilla klungan av hus med kapell och kyrkplats och odlingar omkring byggnationerna andades lugn och frid och platsen var otroligt charmig. ”Conjunto Histórico Arico el Nuevo” har av kanariska regeringen förklarats “Bien de Interés Cultural”, kulturellt intressant arvegods. Husen är en eller två våningar höga med innergårdar och sädesmagasin. 1929 byggdes kapellet Nuestra Señora de la Luz. Vi åkte vidare och kom fram till kommunen Granadilla de Abona och vingården och bodegan Frontos som vi har försökt besöka under en tidigare åktur men som då var stängd. Nu var restaurangen öppen och vi beslöt äta middag och njuta av utsikten över vinodlingarna som ännu inte grönskar speciellt friskt. Vi blev glatt överraskade av kvaliteten på stället: naturmaterial har använts i alla former. Tjocka halverade stockar fungerar som bänkar utanför, lavastenar och runda strandstenar bakom glas eller galler pryder väggarna, tjocka bambupålar står uppställda utanför ett stort fönster, olikfärgade flaskhalsar sticker fram på insidan av en vägg medan flaskbottnen pryder utsidan, natursten och trä dominerar inredningen. Det som kanske väckte vår största munterhet var taklamporna i restaurangen som alla var gjorda av tomflaskor! Maten och servicen får högsta poäng. Jag vill ogärna låta som en reklamsnutt för stället, men då beröm kan ges ska det ges. Bodegan producerar sitt eget vin, Frontos, och kan besökas under vardagar. Också guidade turer arrangeras. Stickan lägger under dagen ut sina bilder från utflykten på hemsidan www.teneriffa.org.uk Text och bilder: Helena Somervalli, mars 2008
|